"Fattar du inte?"
Jag tänker mig liten, trycker de ömmande armarna mot min bultande mage.
Det haglar. Ömsom ord ömsom slag.
"Är du så värdelös? Hör du vad jag säger? Va? Svara mig? Värdelösa sak!"
Blånaderna dunkar, vaggar kroppen till ro.
Jag upprepar de väl inövade förhållningsreglerna.
Lyft aldrig blicken.
Prata aldrig.
Gör aldrig motstånd.
Gör allt för att göra henne glad.
Ändå tycks jag alltid förlora.