Kurragömmalivet är slut.

Att hela tiden vara på sin vakt.
Hör du hur stegen närmar sig?
Att andas utan att det hörs.
Hör du hur hjärtat slår?
Att fly för sitt liv.
Att springa och springa tills benen inte bär
Att leva med tron om att man har en chans
Att drömma sig bort och leva i sin fantasi

Du skjuter mig i huvudet, bränner mig på bål
hugger med en sax i min döda kropp, lämnar stora hål
Du kastar mig genom glas, betong och sten
hur mycket jag än önskar så finns inte den goda fen

Dina ord punkterar mina lungor,
dina slag piskar mitt hjärta.
Du river djupa sår i min själ,
tänder eld på min döda kropp.


Du håller mig under ytan tills kroppen blir blå
du förföljer mig överallt, slutar aldrig slå
Springer och springer för att du inte ska komma ifatt
leken pågår dygnet runt, varje sekund, dag som natt

Skriven 30:e januari 2008

Dagens dikt.

När mörkret kom lät jag lampan vara tänd, drog täcket över huvudet och väntade på dig
de mörka drömmarna jag hade om natten handlade endast om dig och mig
I en skör liten såpbubbla försökte jag hålla alla viktiga organ vid liv
mamma och pappa, vet ni att döden var ett av mina bättre alternativ?

Drömmarna om natten nådde till den där bristingsgränsen tillslut
men det var som att jag ville veta fortsättningen i en bok som tagit slut
Hörde du alla mina tårar som rann nedför min kind sådär lugnt och tyst?
visst var det du, pappa, som smög in till mig om natten utan att säga ett knyst?

Du talade i olösliga gåtor och rebusar och läste mellan mina rader
bad mig att hitta triss i ruter i en kortlek med 52 kort av spader
“Jag letade, gång på gång efter kärleken från er, även om endast hatet existerade
jag vet att jag inte fanns för er, att jag aldrig var någon ni prioriterade”

Natt efter natt pratade jag med änglarna där uppe och försökte få de att förstå
hur onödigt det var att ens försöka, när det aldrig skulle gå
Jag kämpade med att spela ett spel som jag inte klarade av
hur mycket jag än såg framåt så grävde ni min grav

Gång på gång försökte jag att välja livet som första val
ändå hamnade jag alltid på villovägar, och upptäckte att vägen till lyckan var för hal
Sprang runt i en mörk labyrint, dag som natt, utan någon antydan till slut
kände hur paniken växte inom mig medan jag letade efter vägar ut

Dagens dikt.

Varje timme och varje sekund, dag som natt
( Jag letar efter er som om ni vore en försvunnen skatt )
Jag söker bland stjärnorna och flyger över den vackra blå
( Jag kommer leta efter er tills mitt hjärta slutar slå )

Jag vet att ni finns där någonstans, jag hör er varje dag
( Era fotsteg mot golvet är det första jag hör när jag vaknar än idag )
Ni var änglarna gud lånade mig, ni var det vackraste av allt
( Ni tinade upp mitt hjärta när det var fruset och kallt )

Ni var kärleken, livet, tårarna och skratten. Jag hatar att jag älskar er så
( Lillasyster, berätta hur jag får mina vingar att bära. Måste jag stå på tå? )
Ni var hoppet när jag föll, viljan när döden höll i min hand och ljuset i natten
( Lillasyster, jag ser dig när du dansar med älvorna över stilla vatten )

Skriven 15:e juni 2008

Dagens dikt.

Snälla, dra inte med mig ner under ytan.

*

*

Jag behöver ju luft för att leva.

Dagens dikt.

Viljan att komma segrande ur striden gör att luften når mina lungor
och är anledningen till att jag fortfarande är kvar här på jorden.
Den gör att jag kämpar mot de starkaste strömmar och aldrig ger upp,
tack vare den överlevde jag slagen och alla de elaka orden.

Jag hoppas att jag kan sudda ut allt det svarta och mörka i min värld,
att jag kan måla över ärren och ge livet en något ljusare nyans.
Hoppet gör att jag vågar sikta mot stjärnorna i natten för att sedan falla,
det får mig att våga leva livet när jag har fått ännu en chans.

Tron på ett liv får mig att våga öppna ögonen och lyfta blicken från golvet,
den ger mig ett värde jag aldrig tidigare haft och låter mig drömma.
Tack vare den är jag inte rädd för vad framtiden kommer bära med sig,
trots att mamma och pappa har gett mig minnen jag aldrig kommer glömma.


Skriven 8:e September 2009

Dagens dikt.

För ett år sedan målade dina händer min kropp varje dag,
jag såg ut som regnbågen på morgonen efter alla dina slag
Det var nära att mitt liv slutade den där kvällen,
du kunde ha tagit mitt liv med den där sista smällen

Du skrattade åt mig när du dunkade mitt huvud
i väggen tills mina ben inte bar
Du puttade mig ner till golvet och sa
"Malin, nu är mamma klar"

Skriven 22:e maj 2010

Dagens dikt.

Mamma, vet du att en ängel viskade i mitt öra?
[ små, vackra ord som jag aldrig fått höra ]
Mamma, vet du att jag fick hennes vackra vita vingar?
[ hon sa att de mig lycka och evig vila bringar ]

Dina ord får mig att sluta andas
[Min själv och all magi i världen blandas]
Dina slag får mig att tappa kontrollen
[I mitt liv är det du som har huvudrollen]

Du hugger mig med kniv, bränner mig på bål
kastar mig på golvet, ger mitt hjärta stora hål
Du syr ihop min mun med nål och tråd, gör mig stum
håller för munnen tills kroppen blir blå, kallar mig dum

Dina ord piskar mitt hjärta
[De ger mig en evig smärta]
Dina slag ger mig märken som aldrig försvinner
[I min saga är det ondskan som vinner]

Mamma, vet du att hon sa att tiden är knapp?
[ hon sa att jag skulle lämna en rosa liten lapp ]
Mamma, vet du att hon sa att jag skulle bli fri ?
[ hon sa att mina vänner kommer se en liten ängel flyga förbi ]


Skriven den 15:e maj 2008

Dagens dikt.

Mamma, snälla lyssna på mina slitna ord
Jag vet att jag inte för denna vackra värld är gjord
Jag vill bara från denna oändliga resa bli fri
Lyfta mot himlen och leva i min fantasi

Jag fångade en ängel idag
Mamma, jag känner mig inte längre svag
Jag klippte av hennes vingar
Mamma, ängeln sa att de mig lycka bringar
Tog hennes gloria
Mamma, jag skriver de sista raderna på min historia

Mamma förlåt, men det du gjort kan jag aldrig förlåta
Dagen har kommit då jag måste mig själv till döden överlåta
Jag vill vara en ängel och finna alla borttappade svar
Jag ska hålla ett vakande öga över er som jag lämnar kvar

Ett randigt papper ur mitt svarta block jag river
och några sista ord med snirkliga bokstäver till min vän jag skriver

När vintern kommer är jag de kalla snöflingorna som landar på din tunga
och på våren är jag den friska vårvinden som du andas in i din lunga
När sommaren kommer är jag de fagra blommorna som växer vid sjön
och på hösten är jag löven som tappar sin färg och faller ner från en lönn


Skriver 2:a Augusti 2007

Dagens dikt.

Mamma spelar sin egen variant av fia med knuff med mitt krossade hjärta,
hennes väsande skratt ekar genom natten när hon hör mig skrika av smärta
Hennes knytnävar målar mig i grönt, gult och i alla vackra nyanser av blått,
hennes ord punkterar mitt hjärta som om hon skjutit med ett enda skott


Jag är så tacksam för att du tog min rädsla och för orden som skyddar mig varje dag,
men när vingarna inte vill bära spelar det ingen roll om jag kan stå emot hennes slag
Jag hoppas du förlåter mig och jag lovar att alltid vaka över dig från det vackra blå,
jag ska tända stjärnorna och se till att du får en liten lapp där jag skrivit tack och hejdå


Om du öppnar dörren i sommar när någon knackar lätt på din dörr,
kommer du se mig dansa över den blommande ängen som aldrig förr

Skriven den 28:e April 2009

Dagens dikt.

När mörkret kom lät jag lampan vara tänd, drog täcket över huvudet och väntade på dig
de mörka drömmarna jag hade om natten handlade endast om dig och mig
I en skör liten såpbubbla försökte jag hålla alla viktiga organ vid liv
mamma och pappa, vet ni att döden var ett av mina bättre alternativ?

Drömmarna om natten nådde till den där bristingsgränsen tillslut
men det var som att jag ville veta fortsättningen i en bok som tagit slut
Hörde du alla mina tårar som rann nedför min kind sådär lugnt och tyst?
visst var det du, pappa, som smög in till mig om natten utan att säga ett knyst?

Du talade i olösliga gåtor och rebusar och läste mellan mina rader
bad mig att hitta triss i ruter i en kortlek med 52 kort av spader
“Jag letade, gång på gång efter kärleken från er, även om endast hatet existerade
jag vet att jag inte fanns för er, att jag aldrig var någon ni prioriterade”

Natt efter natt pratade jag med änglarna där uppe och försökte få de att förstå
hur onödigt det var att ens försöka, när det aldrig skulle gå
Jag kämpade med att spela ett spel som jag inte klarade av
hur mycket jag än såg framåt så grävde ni min grav

Gång på gång försökte jag att välja livet som första val
ändå hamnade jag alltid på villovägar, och upptäckte att vägen till lyckan var för hal
Sprang runt i en mörk labyrint, dag som natt, utan någon antydan till slut
kände hur paniken växte inom mig medan jag letade efter vägar ut


Skriven 9:e September 2009

Dagens dikt.

Pappa, ibland önskar jag att jag kunde radera det förflutna
bilderna av det du gjorde mot mig sitter som fastgjutna
Pappa, jag drömmer mardrömmar om dig och mamma varje natt
var det du gjorde mot mig ditt sätt att säga godnatt?

Jag kommer aldrig sluta höra dina fotsteg utanför mitt rum,
aldrig sluta höra dig viska i mitt öra att jag är liten och dum.
Du trycker dina armar över min hals så att jag inte kan andas,
det svartnar framför ögonen, fantasin och verkligheten blandas.

Jag tittar på de självlysande stjärnorna i taket och håller nallen hårt i min hand,
jag brukar försöka blunda hårt och låtsas att jag är någon annanstans ibland.
De salta tårarna rinner ned för min kropp när jag förstår att jag inte har en chans,
när ingen ser brukar jag be till änglarna och säga att det vore bättre om jag inte fanns.

Vet du att jag brukar se dina mörka ögon framför mig när jag släcker lampan om natten?
jag brukar drömma att du håller mig under ytan och dränker mig i badkarets vatten
Jag känner fortfarande dina armar ligga över min hals och dina händer ta på min kropp
Pappa, hade du brytt dig om jag bett dig sluta och sagt stopp?

Skriven den 18:e April 2009

Dagens dikt.

Mamma, ser du att himlen är alldeles rosa ikväll?
Änglarna kanske vill att du ska vara snäll?
Mamma, du kunde ha gjort mig riktigt illa igår
Den dagen kommer sätta sina spår

Du tvingar mig att dölja sanningen bakom ett leende varje dag,
när jag kommer innanför dörren målar du mig blå med dina slag
Du har lärt mig sedan jag var liten att det är ondskan som segrar och vinner,
den som tror på lyckliga slut och sagor är den som förlorar och försvinner

Jag tvivlar inte längre på att du kan få mitt liv att ta slut idag,
om du siktar på mitt hjärta och träffar så kommer det slå sitt sista slag
Förr eller senare kommer vi nog till den stunden då du kommer vinna,
mina ögon slocknar och du ser livet i mig gå upp i rök och försvinna

Du har lärt mig att dina regler och lagar är de viktigaste att följa,
att jag straffas om jag har blåmärken som jag glömmer att dölja
I mitt liv är jag ingenting och det är du som har huvudrollen,
jag ryser av ditt elaka skratt när du inser att du har kontrollen

Mamma, ser du att himlen är alldeles rosa ikväll?
Änglarna kanske vill att du ska vara snäll?
Mamma, du kunde ha gjort mig riktigt illa igår
Den dagen kommer sätta sina spår

Skriven den 18:e April 2009

Dagens dikt.

" Lilla vännen, vad har de gjort mot dig ? "

Jag känner någon röra vid min hand
(Döden, kommer du för att ta mig till drömmarnas land?)
Det känns som jag flyger, att jag svävar mot det vackra blå
(Döden, når jag till himlen om jag ställer mig på tå?)


" Vännen se på mig, snälla svara, vad har de gjort? "

Döden håller hårt i min hand
(han får mig att le de där falska leendena ibland)
Han och jag brukar leka en lek om natten
(där förloraren dränks i demonernas vatten)


" Vännen, vad har din mamma gjort? "

Du lyfter upp mig i ditt knä, håller försiktigt i min hand
känns som mina lungor ska sprängas, själen står i brand
Viskar att jag fryser och ler mot dig samtidigt som läpparna blir blå
benen domnar sakta bort, tar ett djupt andetag och hjärtat slutar slå



Skriven den 5:e Mars 2008

Dagens dikt.

Dina blickar borrar djupa hål i min rygg
[ snälla gud, jag vill bara vara trygg ]
Tystnaden spränger trumhinnan i mitt öra
[ snälla gud, låt änglarna mig mot döden föra]

Du tänder eld på mitt inre
ser lågorna sluka mig
Du begraver mig levande
ser mig tyna bort

Dina slag gör sprickor i min själ, du dödar mig med ord
talar om för mig att jag inte för denna värld är gjord
Du kväver mig med luft, dränker mig med blod och tårar
demonernas väsande sånger ger mig kalla kårar

Du bränner mig till aska
ser min kropp försvinna
Du låser in mig i din labyrint
ser mig tappa kontrollen



Skriven 5:e mars 2008

Dagens dikt.

Spillrorna av hjärtat du krossade har jag sparat i en rosa skål
Mamma, du kan strö bitarna över mig när du bränner mig på bål
Det som finns kvar av mina gamla vita vingar har jag målat rött
Mamma, du kan väl trä på mig mina rödmålade vingar när jag har dött?

Ohh I've been travelin on this road too long
Just trying to find my way back home
The old me is dead and gone, dead and gone
Ohh I've been travelin on this road too long
Just trying to find my way back home
The old me is dead and gone, dead and gone


Att ha lampan tänd om natten hjälper mig inte längre,
väggarna närmar sig och rummet blir trängre och trängre
Du tittar in genom nyckelhålet och ser mig tappa kontrollen,
ditt skratt ekar genom natten när du ser att du har huvudrollen

Ohh I've been travelin on this road too long
Just trying to find my way back home
The old me is dead and gone, dead and gone
Ohh I've been travelin on this road too long
Just trying to find my way back home
The old me is dead and gone, dead and gone


Med naglarna har jag på väggen skrivit ned reglerna i vår lek som är på liv och död
Mamma, jag hoppas inte det gör någonting att jag skrev att du gör mig blå och röd
På nätterna har jag ibland önskat att jag kunnat säga hokuspokus för att sedan försvinna
Mamma, jag hissar den vita flaggan.Du får vinna


Skriven 30:e mars 2009

Dagens dikt.

Jag är stammis på socialkontoret
Det är där jag brukar hålla till
Men de säger alltid att jag måste hem
Även fast jag egentligen inte vill

De ringer min mamma
Berättar vad jag har gjort
Dagen efter är jag tillbaka
Med fem blåmärken och en lårkaka

Dagens dikt.

Imorse vaknade jag med ett stoppljus på magen
Jag fick en kullerstensgata till arm av resten av slagen
Jag skar djupa sår i mina handleder och lät ångesten fly
Igår sprang jag från mamma tills benen kändes som bly

Mamma säger att mitt värde är mindre än noll
Hon borde ju ha koll
För vuxna vet det mesta
Inklusive barnens bästa

Dagens dikt.

Jag minns precis hur de där slagen
mot min oförstående kropp kändes
Hur du öppnade dörren om natten
och den blommiga taklampan tändes

Orden som letade sig ur din mun
och brände stora hål i mitt hjärta
Att du skrattade åt mig när jag bad
dig sluta och grät av all smärta

Kroppen som bestämde sig för
att alltid resa sig när den föll
Som bestämde sig för att inte
gå sönder så länge hjärtat höll

Dagens dikt.

Rött
Gult
Lila
och blått

Jag har regnbågen på min mage.
Sägs det inte att man ska finna en skatt vid regnbågens ände?


Jag hittar då ingenting i min navel.

Dagens dikt.

Jag är inte rädd
Kom an då mamma
Döda mig då
Det gör detsamma

Du får göra vad du vill
Jag vill bara räcka till

They say that time heals everything.

Den här bloggen handlar om att lära sig leva, aldrig ge upp och att hitta de små ljuspunkterna som gör livet värt att leva. Den handlar också om livet som misshandlad och hur man lär sig leva med en barndom som man helst vill glömma.

RSS 2.0