Vem ska man tro på?

Jag har träffat psykologer som säger att jag aldrig kommer bli bra, som säger att jag alltid kommer drömma mardrömmar, sakna så mycket att jag vill slita ut hjärtat och som säger sig vara helt hundra på att jag titt som tätt  kommer tappa hoppet om livet. Dessa personer säger sig vara kompetenta nog att efter bara ett samtal ta beslutet om att jag mår för bra och att jag inte är i behov av hjälp. 
Efter dessa samtal kan jag inte sluta fråga mig själv om jag gjorde något fel. Skulle jag ha sett ledsen ut? Skulle jag ha berättat exakt hur ont det gör att sakna två små systrar som jag kanske aldrig kommer få se igen? Skulle jag ha berättat hur mycket jag vill ha dem hos mig, hur rädd jag är för att tappa de sista minnebilderna jag äger och har och hur ofta jag tänker att det kanske är värt att åka hem igen bara för att få se dem igen? 
Skulle jag ha berättat om slagen, övergrepp och våldtäktsförsöket? Om händer över munnen och om fingrar som klättrar över benen? Skulle jag ha räknat slag och blåmärken, regler och hur många gånger jag bad för mitt liv?
 
Jag har även träffat psykologer som säger att jag kommer behöva gå i terapi i många år framöver, och som säger att jag förhoppningsvis en dag kommer kunna leva istället för att existera.
 
Vem ska man tro på? 


Kommentarer
A

När man tittar tillbaka på den första tiden och ser vilka enorma framsteg som du har gjort sedan dess så finns det inga tvivel alls i min mening om vad du ska tro på. Du lever redan lite mer för varje dag som går och visst ibland kan man ha svackor men det finns inga tvivel att du håller på att klättra uppåt mot ljuset. Tro inget annat!

2012-09-25 @ 09:59:55


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

They say that time heals everything.

Den här bloggen handlar om att lära sig leva, aldrig ge upp och att hitta de små ljuspunkterna som gör livet värt att leva. Den handlar också om livet som misshandlad och hur man lär sig leva med en barndom som man helst vill glömma.

RSS 2.0