Dagens dikt.

Viljan att komma segrande ur striden gör att luften når mina lungor
och är anledningen till att jag fortfarande är kvar här på jorden.
Den gör att jag kämpar mot de starkaste strömmar och aldrig ger upp,
tack vare den överlevde jag slagen och alla de elaka orden.

Jag hoppas att jag kan sudda ut allt det svarta och mörka i min värld,
att jag kan måla över ärren och ge livet en något ljusare nyans.
Hoppet gör att jag vågar sikta mot stjärnorna i natten för att sedan falla,
det får mig att våga leva livet när jag har fått ännu en chans.

Tron på ett liv får mig att våga öppna ögonen och lyfta blicken från golvet,
den ger mig ett värde jag aldrig tidigare haft och låter mig drömma.
Tack vare den är jag inte rädd för vad framtiden kommer bära med sig,
trots att mamma och pappa har gett mig minnen jag aldrig kommer glömma.


Skriven 8:e September 2009


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

They say that time heals everything.

Den här bloggen handlar om att lära sig leva, aldrig ge upp och att hitta de små ljuspunkterna som gör livet värt att leva. Den handlar också om livet som misshandlad och hur man lär sig leva med en barndom som man helst vill glömma.

RSS 2.0