Bättre sent än aldrig.
Idag fick jag en rak höger. Av verkligheten. En lika välbehövlig som hjärtskärande käftsmäll.
Jag insåg att jag förmodligen aldrig kommer träffa min släkt igen. Farfar och farmor, kusiner, farbröder och fastrar. Borta.
Mamma, pappa och världens finaste småsystrar likaså.
Jag kommer heller aldrig få en chans att ta farväl. Just av den anledningen är de minnen jag har så oerhört värdefulla för mig. Tappar jag dem tappar jag allt.
Kommentarer
Trackback
