Jag kommer ihåg den där "det-tar-aldrig-slut-känslan" när min advokat ringde och berättade att hovrättsförhandlingarna låg ett halvår bort. Jag kommer ihåg det såpass väl att jag skulle kunna säga att det känns som igår.  Den har varit så avlägsen att jag först idag kunde säga till mig själv att den faktiskt är runt hörnet.
Att rättegången är över efter denna vecka får mig att fundera. Hur kommer jag hantera känslorna som uppstår när det är över? Kommer jag känna någonting? Hur kommer jag reagera när den slutgiltiga domen kommer?
Jag gissar att det bara är att vänta och se eller vad man brukar säga.