Ojojoj, ilska är ingen känsla jag är van vid och jag blir således lika överraskad varje gång jag blir arg. Har ju som jag tidigare berättat flyttat till en ny lägenhet och idag skulle vaktmästaren komma förbi och hjälpa mig med eluttaget i hallen som inte tycks fungera som det ska.
Han knackade på, tittade på eluttaget och sa: "Kan du inte ringa hem till pappa?"
Jag är himla glad att jag lyckades hålla tillbaka tårarna tills han smällde igen dörren efter sig, för om han hade stått kvar några minuter till hade jag säkert sagt både det ena och det andra till honom. 
Även om jag inte är mörbultad rent fysiskt är det vad jag känner mig just nu. 
Dags för peppning och glada låtar, det är trots allt många timmar kvar på den här dagen och en klumpig kommentar ska inte få förstöra den här kvällen!