Verkligheten? Nej tack, den vill jag inte veta av.

Jag försöker att inte läsa/höra det som skrivs och sägs om min mamma, vill helst bara blunda och hålla för öronen för orden och intala mig själv att det inte kan vara så illa som det låter. Fast samtidigt vet jag att det är det. Jag vet att hon är den där manipulerande, utnyttjande och rentav jävliga människa som de säger och skriver att hon är. Och jag skäms, usch vad jag skäms för hennes skull. Jag önskar att jag kunde hjälpa henne förstå vad det är hon gör egentligen.

Men hur föklarar man för någon som inte kan sätta sig in i hur andra känner? Hur förklarar jag för en person som ena dagen pratar om sina anställda som världens bästa personal och andra dagen avskedar dem för att de konfronterat henne med hur dålig miljön är på jobbet. Hur förklarar man för någon som säger att jag aldrig kommer komma undan och att hon ska hämnas på mig en dag? Finns det ens en möjlighet att hon kommer förstå?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

They say that time heals everything.

Den här bloggen handlar om att lära sig leva, aldrig ge upp och att hitta de små ljuspunkterna som gör livet värt att leva. Den handlar också om livet som misshandlad och hur man lär sig leva med en barndom som man helst vill glömma.

RSS 2.0