Idag är saknaden så stor att jag inte riktigt vet hur jag ska hantera den. Jag kan helt enkelt inte handskas med den. Det går inte. Jag förstår inte att det är möjligt att sakna såhär mycket och att det kan göra såhär ont utan att något går sönder. Att inte hjärtat går i spillror är lika oförståeligt som logiskt.