Here without you.

Fick hoppa in och jobba i förrgår och igår kväll så det blev aldrig något blogginlägg. Det får komma nu ikväll istället!
Idag har jag funderat och funderat, om och om igen. Hur ska jag lära mig att sakna mina syskon mindre? Går det ens? Är det ett rimligt mål?
Jag får helt enkelt fundera lite till.


Kommentarer
Maskrosen

Tittar ofta förbi här. Skulle vilja skriva massor men hinner aldrig.

Men nu har jag i alla fall gett mig till känna.



Fortsätt skriv!

(Jag gillar dina dikter!)

2011-04-15 @ 23:29:01
Anonym

Upptäckte att jag inte hade godkänt din kommentar, dåligt av mig! Men nu har jag iallafall sett den :) Vad roligt att du tittar in här då och då!

2011-06-18 @ 16:34:25
URL: http://tittamammajagflyger.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

They say that time heals everything.

Den här bloggen handlar om att lära sig leva, aldrig ge upp och att hitta de små ljuspunkterna som gör livet värt att leva. Den handlar också om livet som misshandlad och hur man lär sig leva med en barndom som man helst vill glömma.

RSS 2.0